Landskapsöversikten för Lappland 2030

Landskapsförbundet ansvarar för planeringen och utvecklingen av landskapet på det sätt som lagen om utveckling av regionerna samt markanvändnings- och bygglagen förutsätter. Landskapsöversikten är en beskrivning av den allmänna, önskade utvecklingsriktning för Lappland som aktörerna inom landskapet målmedvetet eftersträvar. Riktlinjerna styr alltjämt inriktningen av utvecklingsfinansieringen och intressebevakningen samt landskapsplanläggningen, som styr den kommunala planläggningen och den övriga planeringen av områdesanvändningen.  

Landskapsöversikten 2030 drar upp riktlinjerna för de långsiktiga målen för utvecklingen av Lappland samt för strategin för uppnåendet av målen. Genom planen lyfter man fram en målbild för den lappländska utvecklingen. Denna målbild förväntas statsmakten i egenskap av partner förbinda sig till i sina egna åtgärder. Den lappländska strategin för näringspolitiken är att utifrån de egna naturtillgångarna och attraktionsfaktorerna samt den egna kompetensen göra en stark satsning på en hög förädlingsgrad inom naturtillgångs- och energiindustrin samt på ett upplevelsekluster som attraherar turister. Genom att satsa på dessa spetsområden är det möjligt att skapa ett så stort antal nya arbetsplatser att migrationsbalansen blir positiv. På så sätt kan landskapets karaktär av ett område där befolkningen länge har minskat ändras till ett område med flyttningsvinst, varvid Lappland utvecklas till ett livskraftigt landskap med 195 000 invånare före år 2030.

Vid sidan av utvecklingen av näringarna måste man säkerställa att kommunerna förblir funktionsdugliga och att serviceutbudet motsvarar de framtida behoven. En åtstramning väntas i fråga om både statens ekonomiska spelrum och den kommunala ekonomin under de kommande åren. Samtidigt ökar trycket inom efterfrågan på tjänster till följd av exempelvis den åldrande befolkningen. Därför är det nödvändigt att förhålla sig öppet till ett allt större samarbete över kommungränserna och inom landskapet i fråga om ordnandet av service. Dessutom måste det finnas beredskap till en strukturell reform av kommunfältet i form av eventuella kommunsammanslagningar.